Årets andra diakoninummer (Svensk kyrkotidning nr 9/16), har nyligen kommit ut.
Denna gång kan man se ett utbildningstema i Svensk kyrkotidnings diakoninummer, eller snarare ett fokus på fortbildning. Det finns ju i år en motion till kyrkomötet om diakoners fortbildning och LenaMari Öfjäll i Umeå skriver en apell för att bereda möjligheter för detta. Kan specialistsjuksköterskor få betalt under fortbildning borde diakoner kunna få det! Ninna Edgardh, kyrkovetarprofessor och ansvarig för diakonivetenskapskurserna i Uppsala, och Per Nilsson, rektor på Ersta Sköndal högskola, lyfter fram sin ambitioner.
Ett andra tema är församlingars möte med flyktingar. Emil Lundström, kyrkomusiker i Norrköping, berättar om sina erfarenheter av att bjuda in sångare från ett flyktingboende i församlingen till kören! Miriam Hollmer, utredare på Kyrkokansliet, har gått igenom fjolårets ansökningar om extra pengar till flyktingmottagande för att få en bild av vad församlingarna satsar på – eller kanske snarare – vad de väljer för möjliga vägar att skapa mötesplatser och relevanta insatser. (Hoppas Kyrkokansliet också försöker utvärdera något av allt det som gjorts och görs! Det vore lärorikt att formera lärande utvärderingar kopplat till sådana satsningar.)
Beskrivningar av praktiskt diakonalt arbete ges utrymme i form av Gunnel Claessons metodartikel om hur de organiserar för ideella insatser i Angereds församling, och Jan G Perssons presentation av Barn i väntan/Barn i start-grupperna som lanseras av IM och Svenska kyrkan. Så, låt oss sträcka på oss, skriver Hanna Stenström i ledaren, inte bara huka oss i skam över våra brister.
Svenska kyrkans forskningsenhet driver ett projekt: I vems tjänst? om Välfärd och kyrka. Här kommer en rapport snart ut, men i detta nummer av SKT kommer en artikel som försöker ringa in vilken innebörd begreppet Välfärd ges, i relation till olika tider och också i relation till kyrkans situation, ja säg, kyrkosyn. Det syns vara en skillnad före och efter år 2000, men också om man idag har ett bredare eller ett mer instrumentellt välfärdsbegrepp – det förra med tanken om att välfärd som livskvalitet har många dimensioner, det senare sådana insatser och verksamheter som kan utgöra tjänster på en välfärdsmarknad.
Den som inte prenumererar kan beställa via http://www.svenskkyrkotidning.se Där finns också Gunnel Claessons artikel tillgänglig.
Vänliga hälsningar
Stig